Jag hade tänkt att jag skulle lägga ut en bild på mitt uppsvällda ansikte, men jag såg så risig ut så jag vågade inte lägga ut den. Det kanske kommer senare under dagen.
Igår var det i alla fall dags att ta bort visdomständerna på höger sida och jag har nästan aldrig varit så nervös i hela mitt liv. Jag hade tid klockan åtta på morgonen och jag fick komma in ganska precis åtta. Jag fick gå in i ett litet bås och ta på mig en sjukhusrock och skydd på håret och på fötterna. Sen kom en sköterska och gav mig lugnande och vi gick till rummet där jag skulle ligga. Jag fick sätta mig i stolen (typ vanlig tandläkarstol) och dom gick runt och prasslade med en massa saker och fixade i ordning allt. Till slut kom tandläkaren dit och dom hissade ner mig och berättade hur allt skulle gå till. Först fick jag bedövning, vilket jag aldrig har fått förut så det var lite läskigt. Det började pirra lite i halva tungan och sen fortsatte det att pirra lite överallt på höger sida av munnen. Det gjorde inte så ont som jag hade tänkt mig att få bedövning, förutom i gommen, det gjorde riktigt ont.
Sen började dom med tanden på överkäken och helt plötsligt var den borta. Jag kände ingenting överhuvudtaget och det lät knappt någonting heller. Efter det började dom med nån maskin till tanden på underkäken (den tanden hade inte kommit ut, så dom var tvungen att skära upp och dela på tanden i mindre bitar). Det kändes lite konstigt, men det gjorde inte ont. När han började dela på tanden lät det ganska mycket men inte så mycket som jag hade tänkt mig och när tanden var borta kändes det som en befrielse för alla andra tänder. Det lättade liksom på trycket och det var en spänning som lättade. Efter det började dom sy igen och jag kände att dom tog i, men det gjorde fortfarande inte ont.
När allt var klart fick jag sätta mig upp och det kändes som att jag hade druckit alkohol och så fick jag gå ut och sätta mig på en pall utanför rummet och vänta på att någon kunde gå med mig till båset där jag hade mina kläder. Jag klädde på mig och hon sa åt mig att jag absolut inte fick gå iväg innan Niklas hade kommit tillbaka (han satt ute och läste). När han kom berättade hon en massa saker, bl.a. att jag måste äta flytande i några dagar, att det kan börja blöda när bedövningen går ur mm.
Vi åkte direkt till apoteket och köpte värktabletter som jag skulle äta och corsodyl som jag ska börja använda idag. Tabletterna var inte roliga. Jag har nog aldrig varit så trött som jag var igår. När jag kom hem la jag mig i soffan och sov en stund och när jag vaknade där gick jag och la mig på balkongen och där låg jag från halv tolv ungefär till halv sju. Tabletterna gjorde även så att jag mådde illa och därför hoppas jag att jag slipper ta dom starka tabletterna idag och bara köra på Ipren. Jag mår i alla fall mycket bättre idag så idag ska jag nog försöka plugga lite och kanske ta en lugn promenad.
