Äntligen!

Imorgon åker jag äntligen hem! Jag har sån tur att mamma och John ska skjutsa mig, så jag slipper åka tåg. Det är mycket bra, för då får jag med mig allt.

Det finns så mycket som jag har saknat, våra cykelturer och små vandringar i skogarna, att vakna och gå och lägga mig med dig och mycket, mycket annat som jag inte kommer på nu. Det har ändå gått sjukt fort och det har varit sjukt roligt att vara här. Jag kommer nog att sakna det lite grann också, inte till en början kanske men senare. Det ska i alla fall bli skönt att komma till något som är mitt eget och där jag verkligen (nästan i alla fall) kan göra som jag vill.