Personlig utveckling

Nu har det varit tyst några dagar, men jag har haft fullt upp med det fina vädret och en massa andra saker.

Idag/kväll hade vi ett reflektionsmöte på jobbet, vilket vi har några gånger per termin. Det går till så att det är en samtalsledare, som kommer utifrån och inte jobbar på skolan. Antingen så har han någonting som han vill att vi ska prata om eller så får någon av oss säga om det är något vi vill ta upp eller så får alla berätta/säga något som de tänker och funderar på just nu. Det är sådant som jag verkligen inte tycker om. Jag har alltid tyckt/tycker att det är jobbigt att prata inför andra människor. När alla andra ska sitta och lyssna på bara mig. Här är det verkligen så. Vi går laget runt, men ingen får kommentera eller säga något om just det jag säger, bara samtalsledaren. Jag har svårt att bara babbla på, som vissa kan och därför tycker jag att det är ganska jobbigt att prata. Och ibland tänker jag att "varför skulle någon vilja höra det jag säger?", eller "tänk om jag säger något dumt".

Första reflektionsmötet var jobbigt och jag var ganska nervös innan. Andra mötet var också ganska jobbigt, men inte riktigt lika och sedan har det blivit bättre och bättre. Jag tycker fortfarande att det är jobbigt, men det känns ganska skönt efteråt och samtalsledaren är bra på att få mig/oss att fundera vidare på det vi berättar inför de andra och gå lite djupare än vad vi tänkt tidigare. Jag ser en väldigt stor skillnad på mig sedan augusti när jag började på mitt nuvarande jobb och det känns så skönt att känna att jag utvecklas på ett positivt sätt.

Jag tror inte att det är många arbetsplatser som har det här och då blir det lätt att alla går och tänker på saker som irriterar dem och då kan det lätt bli dålig stämning på. Men här får alla ventilera det just du har att säga och du kan höra vad andra tänker på. Det är ingen som går och surar över saker utan att säga något. Det jag vill komma fram till är att jag skulle aldrig, för åtta månader sen, ha sagt att detta var något bra. Utan "varför ska vi göra det här?".

Det här blev ett ganska flummigt inlägg, men vi hade ett väldigt bra möte idag. Jag hade miljoner tankar i huvudet när jag cyklade hem och jag kände bara att jag måste få ur mig det på något sätt. Och då blev det här.